det tog inte så lång tid för mig att minnas hur mycket jag avskyr enfaldiga folkmassor, egocentriska grannar och människor man inte alls vill vara i närheten av egentligen. jag trodde att en vecka i avskildhet skulle räcka. jag trodde jag var redo att komma tillbaka. förlåt, jag glömmer bort vem jag pratar med. du har väl aldrig känt behov av att vara fullständigt ensam för en stund. aldrig velat isolera dig totalt från omvärlden om så bara för ett par minuter. att dricka en flaska cava när man absolut inte borde. att äta jordgubbstårta till frukost och sova bort en hel vecka. att låsa in sig i en bättre värld.
egentligen är min favoritlåt med another sunny day 'i don't suppose i'll get a second chance'. mest beroende på textraden "
i guess i'll move back to penzance" som inte har någon djupare innebörd överhuvudtaget. låten har ingen direkt betydelse för mig rent känslomässigt om man bortser från att den inehåller ordet "
penzance". how's that for enfaldighet. i alla fall, anledningen till att du inte får den inatt är att jag tyckte att den här har ett mer passande tema över lag. mycket nöje.
another sunny day - you should all be murdered
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar