2 maj 2007, örebro

åh kära kära penny, jag är så glad att äntligen vara hemma. det var en bra dag idag. till att börja med. jag lärde mig något nytt, arbetade med min kropp och kom ett snäpp närmre självständighet. det har varit ett par bra veckor över lag. jag har bott i nora med signe medan mamma och pappa var i kina. nora i sig var väl inte behållningen direkt. snarare ensamheten. och landet. jag åkte till vår gamla sommarstuga, den som min döda farfar byggde. den vi spenderade alla barndomens somrar i. någon gång ska jag ta med dig dit, fast du skulle antagligen inte uppskatta det som jag gör. hur skulle du kunna? det är mitt hem. fyllt med vackra minnen och kroniskt befriat från sorger. jag sov ensam under ett blommigt täcke med stjärnorna ovanför och vaknade upp till vårfåglarnas sång. hörde vargarna yla och promenerade längsmed sjön. att stanna där för alltid kändes till och från som en bra idé. sen kom verkligheten med ett inställt plan. jag fixade min internetbank och helghandlade för två. hyrde film och åt lördagsgodis. gick ut med hunden och småpratade med personalen på ica soltunet. rökte ett halvt paket luckies på en kväll. och när de väl kom hem. när de väl kom hem. när de väl kom hem kan man inte ens ventilera planer inför sommaren utan att få höra att man ständigt är en börda. så jag bytte bort vinterdäcken på bilen, tog min tvätt, min melodica, mitt liv och körde i 120 hem till staden och min katt. ensam med minnen från den vackraste platsen i världen och en kort tid då vi var två. klart jag tänker på det. hur skulle jag kunna låta bli. tro inte att jag är bitter och klänger mig fast vid det som var, jag är glad att det fick mig att inse att allt är lögn och alla ljuger. alltid. det är det bästa som någonsin hänt mig.

friday bridge - love and nostalgia

ps. om du inte redan fått en patrick wolf låt av mig är det möjligt att jag gett dig adder idag med tanke på att det är den jag lyssnat alldeles för mycket på i veckan. hitta den själv så kanske du förstår vad jag menar.